Kunskaper i retorik ses som en viktig resurs i dagens samhälle och i och med att de nya ämnesplanerna togs i bruk hösten 2011 fördes begreppet ?den retoriska arbetsprocessen? in i kurserna i svenska på gymnasiet. Eleverna ska numera kunna använda denna process som stöd vid skriftlig och muntlig framställning. Det är mot denna bakgrund som syftet med denna uppsats är att utreda vad som menas med ?den retoriska arbetsprocessen? och hur denna process utnyttjas i skolans undervisning.

Undersökningens syfte är att studera hur historielärare på gymnasiet berättar om berättande. Studien grundar sig därför på intervjuer med gymnasielärare i historia. Intervjumaterialet kopplas sedan för det första till retoriska begrepp, för det andra till Thomas Ziehes pedagogiska teorier och för det tredje till Peter Gärdenfors bild av människan som mönsterskapare och meningssökare. Resultatet av undersökningen visar på att lärarna i sin undervisning använder retoriska grepp av olika slag. När de berättar om vad de gör, beskriver de det emellertid inte med retoriska termer..

Specialarbete, 15 hpLSV410, Svenska för blivande lärare, Språklig fördjupningskursHöstterminen 2012Handledare: Rickard Melkersson.

Ambitionen med denna uppsats har varit att undersöka hur retorisk teori kan bidra till och komplettera området för kriskommunikation. Genom en intervju med Örebro kommuns kommunikationsdirektör och genom en teoretisk fördjupning har vi sammanfört en praktikers perspektiv med ett teoretiskt perspektiv. Vi har tagit avstamp i den retoriska situationen och undersökt hur ett retoriskt angreppssätt kan öka förståelsen för den kommunikativa aspekten av en kris samt vilken nytta en kriskommunikatör kan ha av att se på en kris som en retorisk situation. Resultatet visar att den retoriska situationen kan bidra med ett nytt och givande perspektiv på kriskommunikation. Inom den retoriska situationens tre konstituenter - exigence, audience och constraints - kommer ethos, topiker, doxa, narrativ, identifikation, kairos och decorum att skapa ett kompletterande och systematiserande förhållningssätt till kriskommunikation..

Skolmiljöerna är liksom de allra flesta av våra sociala rum fyllda med bilder. Samtidigt präglas skolan av en textspråksdominerande kunskapssyn. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bilders egenskaper påverkarade hur elever använder bilder. Med avstamp i semiotisk teori undersöktes, särskilt hur bilders retoriska egenskaper (deras retoriska dimensioner), påverkade urvalsprocessen för vilka bilder eleverna väljer att använda, i undervisningssituationer. Empirin baserades på intervjuer med åtta stycken gymnasie­elever som fick, ur ett urval av 70 uppsatta bilder, välja ut bilder och berätta om dem, i relation till sitt eget skapande och sina egna erfarenheter.

Denna studie syftar till att reflektera över den makt medierna besitter genom att studera de retoriska knep och tillvägagångssätt som Svenska Dagbladet och Sydsvenskan använder i sina ledare för att försöka övertyga läsarna. Tidningarna står nära varandra politiskt, men ändå inte på precis samma punkt på den politiska skalan, så det var då intressant att se om deras syn på valen skilde sig åt. För att komma fram till detta har jag använt mig av den klassiska maktteorin agenda setting och de retoriska teorierna om metaforer. Dessa teorier har applicerats under genomförandet av en retorisk analys av de ledare om valen som publicerats under första kvartalet 2012. I den retoriska analysen har de retoriska begreppen identifierats, analyserats och tolkats utifrån hermeneutiska förhållningssätt gällande min egen förförståelse.

Syftet med det här arbetet är att, genom elevintervjuer och klassrumsobservationer, ta reda på vad som kan göra en lärare bra. Vi har intervjuat sex elever om vilka egenskaper som de tycker att en bra lärare ska ha och vilka egenskaper deras bästa lärare har. Därefter har vi observerat två lärare och försökt synliggöra deras egenskaper med retoriska begrepp. Vi har i huvudsak utgått från den klassiska retorikens begreppsapparat då vi analyserat våra intervjuer och observationer. Utöver klassisk retorik har vi studerat litteratur som rör modern retorik samt retorik i en pedagogisk kontext.

Within the journalistic profession lays a commonly accepted normative view stating that objectivity is an ideal to seek. The aim of this bachelor is to study Swedish sportswriters on local newspaper and their views of journalistic objectivity, and themselves in comparison to the traditional ideals. We want to study how local sportswriter work against their ideal and if factors like age and education affect their view of themselves and ther ideal.We have done eight semistructured deepinterviews that all build on theories and studies of the traditional ideal of journalists. The interviewed are all sportreporters, at four different newspapers. We have done active selection of participants based on age and education.

I det här arbetet har vi gjort en kvalitativ textanalys av SVT:s satsning Landet Brunsås, med utgångspunkt i Torsten Thuréns fem populärvetenskapliga retoriska grepp som han tar upp i boken Populärvetenskapens retorik -inte bara att förenkla. Greppen är konkreta exempel, fiktiva samtal, narrativa berättelser, tankeexperiment samt jämförelser, analogier och metaforer. Vi undersökte om greppen gick att hitta i programmet och fann att varje grepp går att återfinna som tydliga inslag i programmet. Utöver Thuréns fem retoriska grepp har vi också analyserat de tre programledarna utifrån de tre retoriska byggstenarna; ethos, logos och pathos. Vi har därefter gjort en gestaltande del där vi testat om vi kan använda greppen för att skapa korta scener som ska illustrera ett begrepp eller fenomen från Facebook.

I "Myten som argumentationsbas" har jag utgått från de perspektiv som finns inom den retoriska kunskapstraditionen. Utifrån dessa perspektiv har jag sökt svar på frågeställningen: Hur övertygar man någon som ser världen på ett annat sätt?Studien resulterade i en modell för övertygande som fokuserar på etablerandet av en gemensam argumentationsbas mellan retorn och den andre. I samband med bearbetningen av denna modell prövade jag om Roland Barthes idé om myten kunde användas för att ge en fördjupad förståelse för vad en retorisk argumentationsbas är. Svaret på den frågeställningen blev ett tydligt: Ja.Barthes teori om myten stämde väl överens med den retoriska kunskapstraditionen, dess teoretiska grund kunde bidra till en förbättrad förståelse av enskilda övertygandeprocesser och teorin visade dessutom på möjliga retoriska strategier för att övertyga en person som ser världen på ett annat sätt.Utöver detta kunde jag även visa hur myten fungerade som ett komplement till det etablerade retoriska begreppet doxa.

Att vara välutbildad, social och intelligent räcker inte för att nå toppen, speciellt inte om du är kvinna, men Annika Falkengren är idag en av Sveriges mäktigaste personer inom näringslivet som Skandinaviska Enskilda Bankens VD, i en bransch dominerad av män. Eftersom de retoriska förmågorna och strategierna är väsentliga inom ledarskap ska jag i denna uppsats identifiera Annika Falkengrens kommunikationsstrategier i årets viktigaste tal inom banken, de som hålls vid de årliga bolagsstämmorna. .

A studie about a male ideal in Sara Lidman''s novels Tjärdalen and Hjortronlandet, based on saga literature from Iceland.  .

The aim of this essay is to explore the lived citizenship and its ideal. First, the form and expression of citizenship practice and ideal is explored through a qualitative interwiev study of ten citizens in the southern suburbs of Stockholm. The perception and expectations of the nature of citizenship, presented by the informants, is then compared to their citizen ideal, as well as to the ideal presented and promoted by the Swedish government. The point of departure is theory of democracy. The essay calls attention to an observed lack of empirical studies in the field of deliberative theory of democracy as well as studies that more broadly bring the theory down to empirical earth.

The aim of this study is to describe the characteristics of right-wing populist parties in Europe. The three parties included in the study are the Swedish Democrats (SD), the British National Party (BNP) and the National Front (NF) in France. The study includes a definition of right-wing populism based on previous research and from that an ideal type of a right-wing populist party has been created. The material used in the study to verify how well the parties were consistent to the ideal type and what similarities and differences the parties in the study have are the parties? political programs and policies.

This study investigates the potential of a rhetorical theory of knowledge to expand beyond its own domain and into political theory, specifically theories of deliberative democracy. Despite the increasing interest in communication in democratic theory in the last decades, the majority of theorists have not turned their interest towards rhetorical science. On the contrary, theorists often regard rhetoric as dangerous and incompatible with the deliberative ideal of reason. The aim of this study is therefore to defend rhetorical science by investigating how the rhetorical theory of knowledge ? as it is presented by Chaïm Perelman and Oldbrecht Tyteca, and further developed by Mats Rosengren and Maria Wolrath Söderberg ? can contribute to the understanding of deliberative democracy.